torsdag 17 mars 2011

Död och pånyttfödelse

Jag går igenom en stark process för tillfället där mitt gamla jag håller på att krackelera och ett nytt jag - inte föds för det har hela tiden funnits där innanför väl gömt - men tonar fram genom den krackelerade ytan av det gamla jaget. Ibland fogas skarvarna av det gamla jaget ihop så det "nya" göms och då är det riktigt jobbigt, men sen kommer en insikt, eller något händer som gör att det "nya" tittar fram igen och då blir det lättare igen. Det är en fascinerande process. Otroligt tröttande och känslosam men oxå spännande.

Igår träffade jag en vän som hjälpte mig se klart. Jag har haft konstiga aningar om flera olika delar i mitt liv och nu har det fallit på plats, jag förstår vad det handlar om. Det handlar delvis om tidigare liv jag haft som nu är på väg att lösas upp eller integreras i nuet. På detta sätt har jag jobbat de senaste tio åren så det är inget nytt. Skillnaden är att nu ser jag mitt eget ljus, det har jag inte gjort innan. Jag har träffat en person som för mig är det ljusaste, renast och helaste jag någonsin träffat. ( Det finns fler i mitt liv men detta är speciellt ) Det skrämmer mig samtidigt som det känns helt tryggt. Samtidigt som jag inte vet hur jag ska bete mig tillsammans med denna person är det helt självklart. Den här personen speglar mitt hela jag där jag innan träffat väldigt många som speglat mitt trasiga jag. Jag har ju genom livet lärt mig hur jag ska hantera möten med människor som speglar mitt trasiga jag men detta hela är nytt...

Jag ser att jag egentligen är en annan person än vad jag trott, samma men ändå helt olik..... ord som innan varit rent intellektuella får nu en djupare mening. Som till exempel att man inte kan vara någon annan än den man är. Självklart nog kan man tycka. Jag har nog trott att jag varit mig själv men nu ser jag att jag i alla år spelat en roll för att passa in i ett mönster jag trott varit det rätta. Det är bara det att detta mönster jag försökt passa in i var aldrig mitt mönster egentligen. Det roliga i kråksången är att min intuition hela tiden talat om detta för mig men jag har inte förstått språket - inte kunnat tolka budskapen.

Den nya personen jag nu ser titta fram är ungefär exakt den jag velat vara men inte trott jag varit ...... Det finns delar av det som jag aldrig kunnat tänka mig att vara, definitivt inte velat men största delen är vad jag alltid önskat vara. De delar jag inte velat vara har jag nog egentligen velat vara, men min gamla skepnad har varit så stark att detta varit gömt så djupt att jag inte ens anat att jag velat det eftersom det definitivt inte passat in i mönstret :-)
Det ska bli väldigt intressant att se vad som händer framöver, processen är inte klar än och det är ganska läskigt att anamma det nya fullt ut, det innebär ganska drastiska förändringar.

Det är intressant att se sin egen process och jämföra den med jordens. Jorden går även den igenom en död och en pånyttfödelse. Detta innebär inte alls som vissa tror att jorden kommer gå under utan helt enkelt ungefär samma som jag beskrivit min process. Man kan se det som att vi är Moder Jords celler - olika kroppsdelar. Lika är vi "Moder Jord" för våra celler - olika kroppsdelar. Allt som händer nu i världen, alla katastrofer händer pga att hon håller på att krackelera sin tidigare skepnad för att den nya ska träda fram i sitt hela ljus.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar